.

Jag kan inte med ord beskriva hur nervösa vi var innan vi skulle gå in i kyrkan. Jag var helt lugn hela dagen under sminkning och fix av hår men sen en kvart innan vi skulle gå in så var det som om någon slog mig i magen med ett basebollträ. Jag blev yr och illamående och stackars älskade Calle visste inte riktigt vad han skulle säga för att lugna ner mig. Calle var nervös hela veckan innan istället så han spred ut sitt lite bättre kan man säga. Malin kom in och så säger hon "Nu är det bara 4 minuter kvar", tror ni att det blev lättare att andas då? haha, neeej.
Sen kom prästen in i brudkammaren och sa att det var dags att köra igång. Vi ställde oss utanför innerdörrarna  på kyrkan och lyssnade på klockorna som klämtade och precis när vaktmästaren var på väg att öpnna dörrarna började Calle att gråta så vi fick stå kvar lite extra. Många säger att denna stunden innan är den bästa på dagen, vi kan inte hålla med om det för vi var så nervösa. När dörrarna väl öppnades så hörde vi vår ingångsmelodi "Amazing Grace" spelas och sen drog Calle iväg i en takt som lämnade ett dammoln bakom sig och jag fick säga till honom att sakta ner för jag hängde inte med :P Haha. Kan inte säga att det var många ansikten som jag såg på vägen in i kyrkan och Calle säger detsamma, jag valde att fokusera på min lillasyster som stod längst fram och som skulle hålla i min bukett under vigselakten.




När vi väl kom fram till altaret så stod vår präst och log och det var då som jag tog ett krampaktigt tag i Calles hand och viskade att jag nog svimmar snart för allt blev gråtonat och det började att sticka i min hud, Calle kände lika så vi stod alldeles tyst under första psalmen och bara stirrade ner på en punkt på golvet. När vi sagt våra löften så kändes allting mycket bättre och färgen började att komma tillbaka till kinderna. Malin och Micke spelade och sjöng "Du är allt" som solosång och då var även den enda gången i kyrkan som både jag och Calle fällde en tår. Det var otroligt vackert, tack igen våra fina vänner! <3
I slutet så gjorde prästen ett tecken på att vi skulle vända oss om och gå ut till vår valda låt "What a wonderful world" och vi borde nog ha stått kvar en liten stund innan vi började att spurta ut men våra hjärnor sa bara till oss att gå och det gjorde vi.






En bild på klänningslivet och lite på ringen :)


Lovar er fler bilder så fort som vi får dom. Vi har själv inga bilder tagna från själva vigselakten nämligen så dessa har jag lånat från Malins blogg. Ni som tog bilder får gärna skicka över dem till oss :)
Vi är otroligt nöjda och glada över vår bröllospdag, så mycket kärlek och glädje som vi fick dela med våra nära och kära. Hela dagen gick utan några större missöden och vi kommer alltid att minnas dagen som en av de bästa i våra liv.